Josh Rouse “Middle School frown”, 2005

Lyssna på Spotify: Josh Rouse “Middle School frown”
Innan skådespelaren Patrick Dempsey blev Dr ’McDreamy’ Shepherd i Grey’s Anatomy hade han i unga år spelat nörd i några filmkomedier som tog sig direkt till VHS-hyllorna utan att passera biograferna. I en av dom, Can’t buy me love(1987), betalar han skolans snyggaste tjej 1000 dollar för att vara ihop med honom och på så vis göra honom populär. Det går som planerat till en början ända tills dom ”gör slut” och han drabbas av hybris och beter sig som ett arsle mot både sin bäste vän och alla andra. Fallet blir tungt när han får sin lögn avslöjad inför alla.

Även om intrigen är tillspetsad och absurd och filmen var ungefär ett ljusår ifrån en Oscarsnominering så träffade den en generation tonåringar i pannan med relativt hög igenkänningsfaktor. Och det fanns en scen som faktiskt hade ett budskap. I slutet när det blir lite av en showdown mellan nördarna och dom coola, prickar Dr McSvärmorsdröm in sitt livs replik med:

Cools, Nerds, your side, my side, man it’s all bullshit.
It’s just tough enough to be yourself.

Har ingen aning om Josh Rouse har sett Can’t buy me love, men “Middle School frown” berör exakt samma typ av identitetsproblem som i filmen. Ens vänner låtsas inte se en, vissa blir utfrysta bara för att dom är just sig själva och inget annat.

Karaktäristiskt lunkar Rouse’s låtar fram lugnt i versen för att sedan utvecklas som en nyutslagen vårblomma när refrängen kommer. Produktionen är ren och fin, signerad Brad Jones som också spelar bas. Josh Rouse har något i rösten som berättar sanningen om det han sjunger, kanske är det detta som får en att visualisera tonåren igen.