Topp 5 |

Utan förvarning stod ett glas nyupptappad öl bredvid mig på bordet. Det var ju ändå en torsdagskväll i februari och vad skulle annars ett glas nyupptappad öl göra en sådan kväll. Mitt emot mig satt Holly Fletcher, mer känd som electrosoulproducenten och sångerskan Låpsley. Hon drack då inte bärs, såvida inte något bryggeri tagit fram en grön, grynig och grumlig variant som lätt kunde misstas för en hälsodrink. Vi pratade om både det ena och det andra och mest pratade hon. Jag blev genuint varm inombords över hur mäkta stolt hon var över sitt nytagna körkort och hur hon gladde sig så över att äntligen vara tillbaka med en ny skiva efter att ha gjort uppehåll för volontärarbete allt medan hon kämpade sig igenom den identitetskris som drabbat henne efter det tidiga genombrottet som tonåring. När tiden löpt ut och jag reste mig för att gå hade jag inte druckit många klunkar av ölen, vilket inte gick obemärkt förbi Fletchers skarpa blick. - Du får allt ta och sänka den där ölen nu!, hojtade hon glatt medan jag rafsade ihop mina saker. Det tog mig ungefär tre minuter och sjutton sekunder att göra henne till lags. Sådana samhälleligt viktiga uppmaningar lyder jag nämligen blint, inte minst en torsdagskväll i februari. Fan vet när nästa tillfälle ges. Något oförutsett - säg för skojs skull något så galet som en global pandemi - kan ju teoretiskt sett närsomhelst dyka upp och ställa allt på ända. Läsningen finns i senaste numret av @gaffa.se. Var annars? Och @lapsleyyyy släppte sitt förträffliga album Through Water häromdagen.