The Lucksmiths ”Camera-shy”, 2003

Lyssna på Spotify: The Lucksmiths “Camera-shy”
Ibland är jag bara sist på bollen. Och det gör mig förbannad.

När jag upptäckte Melbournes The Lucksmiths 2009 och hade börjat samla deras album upptäckte jag att dom skulle turnera i Sverige samma sommar, vilket gladde mig till en början. Tills jag insåg att det var deras avskedsturné. Och att jag var bortrest veckan då dom angjorde Stockholm. Förvisso till en hyrd stuga vid Laholmsbukten, och dom skulle även spela i Varberg under samma vecka. Bara 1,5 timmars bilfärd däremellan…

Det bor en fågelfri och impulsiv rebell inom mig, åtminstone vill jag tro det. Men det bor även en ansvarstagande tvåbarnspappa där. Dom båda hade en brottningsmatch under några dagar. Tvåbarnspappan vann. Varberg fick ligga kvar där det låg, The Lucksmiths
fick spela för andra rebeller den kvällen.

Den smarta popen kan ibland kännas lite för smart. Som om man krystar fram några one-liners bara för att verka intellektuellt cool och dessutom råkar ha läst om en bok en gång. Alltså inte läst igenom en bok en för andra gången, utan hört talas om en bok. Såna var inte The Lucksmiths. I så fall var dom rätt duktiga på att dölja det.

The Lucksmiths var ett The Smiths med godhjärtad humor och utan självmordstankar. Ett The Go-Betweens  minus relationsdraman. Och deras intima liveframträdanden fick alla i publiken att känna sig som om inte bandmedlemmar så åtminstone VIP-gäster på deras privata fest. Har jag hört alltså. Eftersom jag inte fick möjligheten att vara med.

The Lucksmiths avslutade karriären med några Melbourne-konserter flera kvällar i rad. Dessa filmades och gavs ut på DVD:n Unfamiliar Stars. Snart i en hylla nära mig.