#489. Ultravox “Visions in blue”, 1982
Lyssna på Spotify: Ultravox “Visions in blue”
En av de märkligaste händelserna jag varit med om var också en av dom mest makabra. För ett par år sedan rensade jag CD-hyllorna och sålde iväg en del på Tradera. En av dom var Ultravox-samlingen The Collection som jag hade älskat redan i mellanstadiet, särskilt låten ”Visions in blue” från Qauartet, samma album som bland annat innehöll “Reap the wild wind”.
Han som köpte skivan av mig var en man som bodde endast ett par kilometer bort, men han visade sig vara lite av en strulkuse som aldrig kom sig för att hämta skivan(som han själv önskade göra). Han skyllde på läkarbesök etc, sedan kom det ett rejält snöoväder som också försvårade det hela.
Till slut tog jag med skivan en lördag och åkte förbi med den så saken skulle vara ur världen. Vi småpratade lite, han bodde i en gammal sommarstuga och han berättade att vattenledningarna hade frusit. Inte mer med det.
Helgen därpå tittar vi på TV-nyheterna där det rapporteras om ett hus som brunnit ner till grunden under natten, och en person har omkommit, vilket förmodas vara husägaren. När huset på bilderna ser kusligt bekant ut får jag en obehaglig känsla i magen, och senare på dagen åker jag samma väg för att få bekräftat om det var samma hus. Det var det. Inte för att jag haft en nära-döden-upplevelse på något sätt, men det berörde mig verkligen illa att detta hade hänt en person som jag bara en vecka tidigare stått och samtalat med.
Vad låten anbelangar så kanske “Visions in blue” sågs av Midge Ure & Co som en uppföljare till “Vienna”, pompös och programmerad som den är, växelvis. Tyvärr kunde den omöjligen nå upp till sin föregångares nivå, en sådan fullträff får man oftast bara en gång. Dock ska vi objektivt säga att den håller måttet, betraktad som enskild låt. Inte upptempo, inte så mycket gitarr, desto mer sequencers.