Backtrack of the day #538: World Party “Sunshine”(från Bang!, 1993)
En sommardag vid Djurgårdskanalen. En brittsommarsöndag i Hyde Park. Poolområden i Portugal och Spanien. Vart jag än haft med mig den här låten har den ständigt känts lika självklar. Nästan lika självklar som Karl Wallingers lovprisningar av sina idoler: The Beatles, Bob Dylan och resten av 60-talsligan.
Men “Sunshine” tar nog ändå priset, eftersom hans lovprisning antog proportioner bortom det begripliga. Sticket exakt 2.00 in i låten. Och så sticket 1.37 in i The Who-låten “Getting In Tune“(från Who’s Next, 1971). Kom igen? Det är inte fel att visa var man kommer ifrån, men det finns gränser. Trodde aldrig jag skulle skämmas för att gilla Karl Wallinger, men så är det bara just i det partiet jag gör det. I övrigt är han en hjälte. Och “Sunshine” är ändå en klassiker för mig.