Intervju: Anna Stadling – Hovleverantör av svensk country på gång med nytt album

Varje svensk med hörseln i behåll har hört henne sjunga någon gång i livet. Bara det att folk kanske inte vet om det. Anna Stadling har förgyllt mången inspelad sång, antingen som leadsångerska eller i kören bakom en lång räcka av artister. Dessutom har hon gjort otaliga liveframträdanden med Lars Winnerbäck, då hon var en av medlemmarna i kompbandet Hovet. Tillsammans med Idde Schultz har det blivit två album, på egen hand några till. Lägg till det olika samlingsalbum. 2013 års tributalbum STADLING/CASH hyllades på de allra flesta håll.

Djupt personliga singeln “Älskar Dig” som släpptes på Alla Hjärtans Dag är en alldeles utsökt kärleksförklaring till livet och de som står en nära, dessutom inte minst till blues, country och folk. Nya albumet Av Timmarna Som Gick Utan Dig Minns Jag Nästan Ingenting kom till som en hyllning till hennes adoptivson John Henry som hon blev mamma till 2011. Idag offentliggjordes dessutom att Anna Stadling värmer upp publiken på Stockholm Waterfront om knappt två veckor för megastjärnorna Dixie Chicks. Låt oss hoppas att det blir hennes mycket välförtjänta inträdesbiljett till de riktigt stora rummen. Även om hon själv kanske hellre åker till Medborgarhuset i Säffle.

Inför spelningen och albumreleasen har Songs for Whoever fångat upp den svenska countrysångerskan och fått det senaste.

Missa för allt i världen inte Annas spellista längst ner, med hennes egna favoriter. Namn som Earle, Harris, Sexsmith osv. Ringer några klockor?

Var du under uppväxten lika inriktad på musik som du är idag?

När jag ser tillbaka på mitt liv så ser jag att det i stort sett bara varit musik för mig(och sport – mina bröder och min pappa framför allt). Det var alltid mycket musik hemma och runt mig på olika sätt. Fast inte trodde väl jag när jag var yngre att jag skulle kunna leva på musik även om drömmen fanns där i skymundan, lite lagom blygsamt sådär. Jag spelade olika instrument rätt länge men i tonåren var det sången, rösten och texterna som tog över mitt intresse på allvar. Jag kände att det hände något i mig när jag började sjunga, att jag kunde uttrycka mig på ett mycket mer direkt och nära sätt.

Fanns det i Sundsvall en “scen” av något slag där du drogs till likasinnade?

Jag var rätt splittrad som ung med en del av mig i den kommunala musikskolans och kyrkans musikliv och en som sökte musiklivet på andra typer av scener. Jag var nog rätt sökande både i identitet och i musiken. Jag gjorde så många olika saker och spelade i så många olika sammanhang. Det blev liksom inte en scen eller en tillhörighet på gott och ont. Bredden har gett mig mycket men vissa perioder som ung var det ibland svårt att veta var jag hörde hemma. För mig blev det också tydligt att jag ”förlorade” min gymnasietid i stan när jag flyttade till Härnösand för att gå musikgymnasiet. Sen ville jag vidare. Jag fick chans att bo i Texas, USA ett år och sen blev det Stockholm.

Vet inte om jag ville bort från stan eller från mig själv och min bakgrund eller bara till musiken. Kanske både och…

Du flyttade till Stockholm samma år du fyllde tjugo. Kändes det som en nödvändighet eller var det ett infall?

Det var inget infall. Jag ville till Stockholm. Ville bort. Vet inte om det var från stan eller från mig själv och min bakgrund eller bara till musiken. Kanske både och. Det var som att börja från noll och jag njöt av det. Sen blev jag kvar. Nu återvänder jag gärna till Sundsvall och hälsar på eller gör konserter. Det känns fint.

Förra årets STADLING/CASH med Cash-tolkningar blev överlag väldigt hyllat. Läser du recensioner, oavsett omdöme?

Recensioner är ett gissel. På samma gång som alla vi som håller på strävar efter att bli uppmärksammade tror jag många av oss på riktigt tycker att det är jobbigt. Det är väldigt utelämnande att släppa sin musik ifrån sig. Bra eller dåliga recensioner – vad ska man tro på isåfall, det är ju ett enda personligt tyckande. Men såklart är det ju roligare att få bra recensioner än dåliga och hur man än gör så dyker dom ändå upp någonstans. Det finns en viss lättnad när releasevecka är gjord tycker jag och när man kan börja jobba på riktigt. Allt detta tyckande i offentlighet kan göra en rätt skör om man lyssnar för mycket. Oavsett vad det blir är det bara att köra på.

Jag brukar säga att jag vill tacka min son John Henry och Johnny för den nya skivan…

Nya albumet “Av timmarna som gick utan dig minns jag nästan ingenting” tog sin form under samma period som coveralbumet spelades in. Cash-effekten?

Ja det kan man nog kalla det! Hela resan med Cash gav mig en enorm energi. Musiken, inspelningarna, spelningarna och fantastiska möten med alla människor som kommit för att lyssna och körerna som sjungit med på en del konserter. Det har varit roligt och otroligt nyttigt för mig att göra något annat än det jag brukar. Jag har fått rejält med utmaningar och en massa nya idéer. 2011 blev jag också mamma till John Henry och det var en enorm resa det med! Jag brukar säga att jag vill tacka min son John Henry och Johnny för den nya skivan.

Vem eller vilka förebilder har du som låtskrivare och musiker?

Det är väl ingen hemlighet, för dom som känner till mig, att Emmylou Harris har inspirerat mig på många sätt och det även som låtskriverska. Andra favoriter är tex Lucinda Williams, Steve Earle, Carole King, Cat Stevens, Kathleen Edwards, Gillian Welch och Dave Rawlings, Buddy & Julie Miller, Norah Jones mfl. Det som dom alla har gemensamt, tycker jag, är att dom är en skön blandning av sångare, musiker, låtskrivare, låttolkare. Det inspirerar mig på riktigt!

“Av timmarna…” tillägnar du din son John Henry. Föll det sig naturligt?

Ja det föll sig väldigt naturligt. Sedan vi hämtade honom i Sydkorea 2011 har förstås mycket kretsat kring denne lille man, för att inte säga det mesta. Den resan kom att bli den absolut största, magiska och märkligaste resa som vi någonsin kommer att få vara med om och som påverkat mig och oss på så många sätt de senaste åren. Det gör den fortfarande. Jag är enormt tacksam för att ha fått bli mamma till John Henry men gud va svårt det är att vara förälder ibland. Vi brukar säga att det är som att ständigt gå in i studion och höra ”first take” precis hela tiden! Men han är helt klart mitt centrum och står för många av funderingarna i livet just nu.

Låtarna har byggts upp kring min sång och min röst…

Berätta gärna lite om inspelningarna.

Skivan är producerad av Pecka Hammarstedt och Thomas Tjärnkvist. En fullständigt fantastisk producentduo. Vi har spelat in i vår studio Olga på Kungsholmen med Pecka bakom spakarna. Alla instrument har spelats av framför allt Pecka och Thomas men sen har vi tagit in stråk, blås och lite trummor av Norpan från Hovet på en låt men i övrigt är det bara vi tre. Det har varit oerhört kreativt och fritt. Låtarna har byggts upp kring min sång och min röst. Till en början väldigt enkelt med gitarr och piano och sedan har allt övrigt kommit till och lagts på. Jag har uppskattat Peckas och Thomas lyhördhet och värme. Deras sätt att alltid ha låten och rösten i fokus som jag nyss sa men att skapa en intressant värld kring det. Jag är fantastiskt nöjd med plattan.

“Älskar dig” släpptes på Alla Hjärtans Dag. Finns det någon bakgrund till texten?

Ja. Det är en total kärleksförklaring. När vi spelade in den första demon satt JH i mitt knä när jag la slasksången. Man hör hur han vaknar till mot slutet och gör några inlägg. Men det är den inofficiella versionen. Låten kom till när vi satt på golvet JH och jag precis när vi börjat lära känna varandra. Det var så starka känslor inblandade. Jag tyckte först att det kändes lite blottande att sjunga så öppet om kärleken – inte bara den mellan två älskande utan kärlek i stort till någon som berör ens liv. Samtidigt behövde jag verkligen få säga detta.

Övervägde du alls att skriva de nya låtarna på engelska?

Nej aldrig. Jag vill sjunga på svenska och fortsätta min bana så. Såklart hänger STADLING/CASH plattan med oss framöver och vi kommer göra låtar från den live men i övrigt har jag inga andra engelskspråkiga planer.

Jag förmodar att du inte har någon kristallkula där hemma, men kan man på förhand ana hur ens nya skiva blir emottagen?

Nej verkligen inte. Jag har aldrig känt något sånt. Kan man det? Det är en märklig postperiod när en platta är klar. Jag har haft en lugn början på året och mest varit med min familj och njutit av det men samtidigt gillar jag att vara igång. Att vänta på att något ska hända är inte min grej, det finns inget kreativt i det känns det som. Jag vill vara igång och jobba och göra det jag älskar, då mår jag som bäst. Sen hoppas man ju såklart att det man gör ska uppskattas av så många som möjligt så man kan fortsätta vidare.

Du lever och jobbar tillsammans med din sambo Pecka. Kan det bli för mycket musik i era liv?

Nej det tycker jag inte. Inte för mycket musik men ibland kanske musiken mer förknippas mer med jobb periodvis. Vi gillar att lyssna på radio, på P1 eller så och att ha det tyst är inte alls fel. Men musiken är alltid närvarande numera också i form av en massa Lennart Hellsing-låtar och JHs egna ”låtar” och texter. Det är väldigt underhållande.

Vid sidan av solokarriären är du även känd som en av Sveriges mest eftertraktade sångerskor. Trivs du bättre med det ena eller det andra?

Jag trivs när jag har många saker på gång. Jag har haft förmånen att jobba med så många bra artister, låtskrivare och musiker men allt har väl sin tid. Nu är min tid framöver och det finns mycket jag vill utforska och utveckla, jag är långt ifrån klar. Men dyker det upp intressanta och roliga samarbeten är jag alltid sån som vill kolla in dom. Jag är väldigt nyfiken av mig…

Existerar Hovet?

Hovet är inte aktivt på några sätt som grupp. Däremot är alla aktiva med alla möjliga musikprojekt hela tiden.

Vi hade en stor del i Söndermarken…

Av andras inspelningar som du medverkat på, vilken har varit roligast?

Vi hade väldigt kul när vi spelade in Söndermarken med Winnerbäck och Hovet. Jag tror jag tycker det är som roligast när man får vara med och skapa utifrån sig själv och det fick vi där tycker jag. Vi hade en stor del i den plattan. 

Om du var gäst i Jills veranda, vad hade du önskat göra i Nashville och vilken låt hade vi fått höra dig göra där?

Om jag säger det kanske jag aldrig får komma till programmet… Men vilket bra program, jag hade väldigt gärna varit gäst där och få åka till Nashville igen!

För några år sedan såg jag dig och din radarpartner Idde Schultz på M/S Vindhem, och framöver besöker du världsmetropoler som Flen och Säffle, förra året var du en del av Packmopedsturnén. Är det mer intimt och speciellt att uppträda i mindre sammanhang?

Jag har haft förmånen att få spela inför enormt stor publik med tex Lars Winnerbäck och det har varit fantastiskt på så många sätt men jag har nog inte fått den största konsertupplevelsen där. I det intimare sammanhanget känner jag nog att det finns mer möjligheter till kontakt med en publik. Men alla vill nog få en större publik som håller på. Det är ju enormt viktigt att det kommer folk och lyssnar…

Det är stort att få höra hur andra människor blivit berörda av det jag sjunger och skriver…

Du verkar alltid ta dig tid för att kommunicera med fans och andra intresserade. Blir det någonsin för mycket av allt då du bara behöver vara ifred?

Det blir det såklart men samtidigt är jag uppriktigt nyfiken och intresserad av andra människor och jag vill ha den kontakten. Jag tycker verkligen att kommunikationen med mina lyssnare osv är väldigt viktig. Det är stort att få höra hur andra människor blivit berörda av det jag sjunger och skriver. Då känns det viktigt för mig att ge något tillbaka också.

Men visst, jag har svårt att stänga av så det bästa är när vi åker iväg till vårt hus i Hållnäs i norra Uppland. Då är vi ute på landet bland kossor och flugor. Vi umgås med några sköna grannar och en hel del kreativa människor i den trakten och det blir en hel del musik där också. Vi har haft tur som hittade det stället. Det är vårt ställe på jorden just nu…

Utöver kommande albumsläpp och spelningar, har du några andra saker på gång under året?

Jag har några projekt som är i sin linda och inte klara att prata om än men nu ska jag fokusera på plattan och spelningarna och att hinna med familjen inte minst.

Dessutom känns det mäktigt och nervöst men galet kul att få supporta Dixie Chicks här på Waterfront i Stockholm den 17/3.

Av Timmarna Som Gick Utan Dig Minns Jag Nästan Ingenting släpps 19 mars

LYSSNA PÅ ANNA STADLINGS SPELLISTA VIA WiMP