Depeche Mode “Blasphemous rumours”, 1984
Spotify: Depeche Mode “Blasphemous rumours” Efter Vince Clarke’s avhopp från DM redan efter första albumet fick Martin Gore hela låtskrivaransvaret i knät. I början var han tydligt präglad av Vince, men utvecklade så småningom sin egen allvarligare stil med teman som sex och religion. Detta var hans kanske tidigaste och tydligaste avstamp för det som gällt under resten av karriären.
Texten som mellan raderna ställer frågor om det motsägelsefulla mellan religion och det verkliga livet tolkades förstås som anti-religiös av framför allt djupt troende i bl.a. USA(nähä…?) och Storbritannien.
Bandets devis var att aldrig använda samma ljud mer än en gång, och Blasphemous rumours är utsmyckad i så många lager att man undrar om inte ljudförrådet borde ta slut redan efter ett par album, men tack vare Alan Wilder’s geniala arrangemangsförmåga kunde dom förnya sig år efter år.