Skip to content

Nytt Album(Intervju): Luna Green – “Swedish Strawberries”

7 May, 2014


LYSSNA VIA WIMP
LYSSNA VIA DEEZER
LYSSNA VIA RARA

Somliga föds med det. Andra skaffar sig det. Luna Green är produkten av bägge. Till hälften en i grund och botten begåvad sångerska med sinne för det känslofulla, mytiska och uppslukande i musik. Till hälften en berättare med anskaffad erfarenhet som livet har gett henne, eller rättare sagt, som hon sett till att livet har gett henne. Hon dök upp förra året, först med singlarna “Goblin’s Fruit” och “Green Eyes”, följt av det självbetitlade debutalbumet. Inte många hade haft koll på henne dessförinnan, men desto fler hade det därefter. Hon fick min vän MagnusGAFFA att plocka fram sin mest poetiska sida när han recenserade albumet: “Den rösten som kan berika och färga de flesta sånger, som kan flyga som fåglar, som kan vyssja och väcka, som kan färga och fläcka.”

Jag önskar att jag skrev den raden själv, för det är precis så jag upplever det när jag hör Green sjunga. Nu är det dags för ett nytt album, redan efter några månader, inspelat med bl.a. Niclas Frisk(Atomic Swing, A Camp, Sweet Chariots) som åter bidrar både med komponerande, producerande och musicerande. Swedish Strawberries, både albumet och låten, är rena drömmen, en nattlig nakensprångmarsch över en daggfuktad sommaräng ner mot en sjö. Albumet skiftar mellan film noir och orkestrerad folkpop, och somliga stunder tangerar hon Beth Gibbons eller Liz Frasers förmåga att få nerverna att darra, inte minst i min personliga favorit “Diamonds”. Harpa, inte alltför ofta förekommande nuförtiden, skänker identitet till “Crystal Hall”, medan “Sussh” och “Black Magic” är en sorgsnare Miss Li. Lägg därtill den fullständiga avsaknaden av utfyllnadsspår.

Stora kliv, med större självförtroende och pondus, har tagits redan från Luna Green till Swedish Strawberries, precis som Luna själv är inne på här nedan. Och så var det den där rösten.

Luna berättar mer om sig själv och nya albumet i den här intervjun med Songs for Whoever. Och hon bjuder dessutom på en spellista med tio av sina favoritlåtar!

Dags för andra albumet på ett halvår. Har du haft en massa material i byrålådan, eller är du så här produktiv?
Lite av båda två, men det mesta är helt nytt. Jag är produktiv i perioder och väldigt rastlös!

Vad är viktigast för dig i skapandeprocessen?
Kreativ frihet. Att kunna utrycka mig utan censur, med fria val är otroligt viktigt för mig. Sedan tid och rum såklart!

Niclas Frisk har återigen varit i högsta grad involverad. Hur började ert samarbete?
Jag samarbetar med skivbolaget National, och de hade känslan att vi skulle passa bra ihop, så då möttes vi upp och provade att göra grejer ihop. Jag tycker att han är helt grym och vi har ofta likartad smak musikaliskt, men är samtidigt lite motpoler, så det är alltid väldigt spännande att jobba med honom.

Vilken enskild artist eller person har betytt mest för dig sedan du bestämde dig för att satsa på musiken?
Musikaliskt var det kanske Tom Waits från början, blandat med gamla kvinnliga artister från 1930- 1950 från filmer jag brukade se, och sen en del mörkare mer “ritualistisk” enkel musik. Fast mer än någon speciell person har det varit ljud och små idéer och melodier jag velat utveckla, och jag har alltid letat efter sätt att utrycka mig. Ljud och musik har alltid varit närmast hjärtat.

Du har hittills uppmärksammats både här hemma och internationellt. Var har intresset varit störst, bortsett från Sverige?
Det har varit mycket fin feedback från UK och en del från USA, men även från Tyskland och Frankrike, så det känns grymt!

Jag själv jämförde dig med Feist och Nick Drake efter att ha hört ”Goblin’s Fruit”, och ofta används andra artister som referenser. Är det jobbigt att hela tiden bli jämförd med andra?
Hehe, nej, det är alltid smickrande och kul att se vad andra människor hör i musiken! Ibland när jag jobbar med musik kan jag tycka det känns limiterande att jobba efter massa referenser och genres, i stället för bara det som man känner i ögonblicket, fast det kan vara berikande också, ibland är referenser det bästa sättet att kommunicera idéer.

Världen är och har varit ditt arbetsfält. Är du så rastlös som du verkar?
Kanske ännu värre…hehe.

I vintras besökte du själv och en rad svenska artister Kuba under Love & Peace Havana-festivalen, och under maj månad återvänder du för ytterligare spelningar. Varför tror du att du går hem just där?
Jag tror att det finns element på Kuba som gifter sig lite med musiken jag skriver, fast samtidigt finns något ganska annorlunda från musiken de är vana vid. Så älskar jag ju Havana också, den peppen kanske smittar av sig!

Vad är det knasigaste du varit med om under dina resor och spelningar utomlands?
Hehe jo, jag reste och flyttade kors och tvärs ett tag, så det finns ju ett brett och varierat sortiment. Första gången jag träffade en av mina nuvarande bästa vänner slutade det med att vi tittade på solnedgången från en lyftkran, 15 våningar upp. Det är nog en av de galnaste grejerna.

Nya albumet Swedish Strawberries släpps 7 maj och du har även gjort inspelningar på Kuba, med kubanska musiker. Vad kan vi förvänta oss jämfört med debuten?
Jag spelade in med musiker på Kuba, och det var en fantastisk upplevelse, och en spontan grej! Det materialet kommer jag att slutföra i Kuba och släppa så småningom hoppas jag. Swedish Strawberries är inspelad helt i Sverige, i Studio Årstaberg och Flipside Recording. Jämfört med debuten har jag varit friare att experimentera! Jag kände att det var viktigt att ha en stark röd tråd på första skivan.

Sedan har jag lärt mig mycket mer om produktion. Niclas Frisk har varit en renodlad producent och medkompositör i två fantastiska låtar, och han är ju helt genial på vad han gör, men på resten av skivan tyckte jag att mina idéer var såpass flummiga och specifika, så jag har tagit en större roll genom att producera det mesta själv, och experimenterat ihop med mina grymma medmusiker Otto Niklasson Elmerås och Daniel Aldenmark, så det har varit helt jävla grymt utvecklande och kul!!

Jag var lite nervös att vara mer självständig i grundprocessen, men jag känner mig fantastiskt nöjd med många av låtarna jag tog tag i själv, som “Swedish Strawberries” och “Diamonds”.


LYSSNA VIA WIMP: LUNA GREENS SPELLISTA

Leave a Comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggers like this: