Billy Bragg & Wilco ”Ingrid Bergman”, 1998

Lyssna på Spotify: Billy Bragg & Wilco “Ingrid Bergman”
Woody Guthrie var Bob Dylans stora inspirationskälla, och Dylan var flertalet gånger och besökte honom på sjukhuset under hans sista dagar i livet. Guthrie hade massvis med sångtexter liggande hemma som ingen visste melodierna till. På den tiden spelade man inte in några demos, så allt som blev kvar för de efterlevande var alla pappersark med lyrik.

Bob Dylan blev tillfrågad av Guthrie om han ville göra något av allt material, men enligt Dylan blev det inget på grund av att Guthries son Arlo inte ville låta honom göra det. I mitten av 90-talet blev det istället Billy Bragg som tillfrågades av Guthries dotter Nora, och Bragg i sin tur bad Wilco om hjälp eftersom hennes ambition var att sångerna skulle tillämpas för en ny generation.

Woody Guthrie verkar ha varit lika betuttad i Ingrid Bergman som övriga världen var i mitten av seklet. Stromboli var en film av Roberto Rossellini från 1950 med Bergman i huvudrollen som en litauisk kvinna som gift sig med en italienare. Han härstammade från Stromboli, en vulkanö norr om Sicilien, och dit flyttar paret. Bergmans rollfigur klarar inte av livet på den karga ön med dom inskränkta invånarna. Efter att hennes man försöker kontrollera varje steg hon tar flyr hon uppför vulkanen mitt under ett utbrott och…ja, ni får se filmen för att få veta resten av historien. Bra är den i alla fall.

På skivan står det ”Billy Bragg & Wilco”, men här är det enbart Bragg och en akustisk och det räcker så fint för att illustrera Guthries kärlek till Bergman. Och hon var ju förbaskat vacker.