Skip to content

The Bucket List Vecka 15

12 april, 2013

Massor av nytt har kommit senaste tiden, så veckans lista består av både sådant jag först nu hunnit med att lyssna igenom, men också rykande färskt, som James Blake, Bill Ryder-Jones, JJ Grey & Mofro, Kurt Vile, Nightmare Air och Tomorrow’s World. Spellista i Spotify längst ner.


JJ Grey & Mofro ”99 Shades Of Crazy”(från This River, 2013)
John Grey kvalar in på min topp 10 i favoritsångröster. Dessutom är jag ett stort fan av deras bluesiga soulrock, djupt nedklampad i Söderns träskmarker.


James Blake ”I Am Sold”(från Overgrown, 2013)
Hans andra album är ett fullständgt mästerverk. Så intimt, så vemodigt, så förkrossat, så bedårande trasigt. Eller med hans egna ord: jag är såld.


Olle Ljungström ”Hallå! Bibi Andersson”(från Släng In En Clown, 2013)
För att han är Olle. Och för att Bibi Andersson är Bibi Andersson. Och för att ”Here Comes The Sun” ligger och lurar någonstans där bakom.


Tomorrow’s World ”Metropolis”(från Tomorrow’s World, 2013)
Jean-Benoît Dunckel från Air har slagit sig ihop med Lou Hayter, keyboardist i relativt unga London-bandet New Young Pony Club, och de har skapat ett album uppbyggt av futurism av det där gamla slaget som hördes i sena 70-talets filmsoundtracks av Giorgio Moroder och John Carpenter, kryddat med Hayters kyliga sång. Gillade du ”Sexy Boy” ska du höra upp här.


Johnossi ”For A Little While”(från Transitions, 2013)
Ofta förknippade med blixtrande gitarrpoplåtar är bästa låten på nya skivan från Saltsjöbaden-duon paradoxalt nog en pianoballad, krönt av John Engelberts konstant halvspruckna röst.


Trixie Whitley ”Gradual Return”(från Fourth Corner, 2013)
Dotter till den vite bluesmannen Chris Whitley. Det hörs. Men Trixie har dessutom ett röstomfång som vandrar fritt mellan blues, pop, rock och soul.


Theme Park ”Blind”(från Theme Park, 2013)
London-ynglingar med känsla för 80-talssoulpop.


Amelia Curran ”San Andreas Fault”(från Spectators, 2013)
Från kanadensiska Halifax kommer countryfolkartisten Amelia Curran. Där hoppade hon av en universitetsutbildning för att försörja sig som gatumusiker. Det visade sig vara ett klokt val, eftersom hon år 2000 fick möjlighet att släppa sin första skiva, och efter det inte tittat bakåt.


Liam Hayes ”A Glimpse Inside”(från A Glimpse Inside The Mind Of Charles Swan III, 2013)
När regissören Roman Coppola(hmm, namnet verkar bekant…) behövde musiksätta sin nya film A Glimpse Inside The Mind Of Charles Swan III(med bl.a. Jason Schwartzman, Charlie Sheen och Patricia Arquette i rollerna) vände han sig till sin idol Plush, aka Liam Hayes, vilket resulterade i att Hayes bidrog till hela soundtracket plus att han i en scen beväpnad med hammondorgel framför låten ”So Much Music” på stranden(se skivomslaget)! Riktig 70-talspop.


Erica Wexler ”My Silent Star”(från Sunlit Night, 2013)
Brorsdotter till Atlantic-bossen Jerry Wexler och f.d. älskarinna till popkonstnären Roy Liechtenstein, men sedan ett antal år tillbaka lever New York-födde Wexler dock i Swindon tillsammans med Mr XTC: Andy Partridge. Bortsett från alla dessa kopplingar är hon en begåvad sångerska och låtskrivare på egen hand. Albumet Sunlit Night är inspelat helt utan digitala instrument, och producerat av Partridge.


Retro Stefson ”She Said”(från Retro Stefson, 2013)
Tidigare listor har innehållit en del isländskt, då mest indiefolk. Popbandet Retro Stefson från Reykjavik bangar inte för att blanda in syntar och trummaskiner, och ”She Said” är ett stycke medryckande danspop i klubbmiljö.


Dan Michaelson And The Coastguards ”Gambling”(från Blindspot, 2013)
Kan ibland bli lite tröttsamt att nämna London så ofta som jag gör, men många bor där. Och många av dom gör bra musik. Som Dan Michaelson och hans vemodiga, återhållsamma alt-country.


O.M.D. ”Helen Of Troy”(från English Electric, 2013)
Apropå retro. Och jag har sagt det förr: har man varit med när det begav sig har man all rätt i världen att fortsätta vältra sig i det förgångna, i det här fallet syntpop. Veckans nygamla romantiker.


Kurt Vile ”Shame Chamber”(från Wakin On A Pretty Daze, 2013)
Femte albumet från Phillys förnämaste snickarare av skev mainstreamrock är här. Kanske är det koskällorna, men nog är det allt lite Lou Reed över ”Shame Chamber”?


The James Hunter Six ”Minute By Minute”(från Minute By Minute, 2013)
Det var Van Morrison som upptäckte honom, men 51-åringen från Essex låter snarare som en vit Sam Cooke.


Dizraeli And The Small Gods ”Million Miles”(från Moving In The Dark, 2013)
Kanske man tvekar i vetskapen om att brittiske rapparen Dizraeli märkligt nog kombinerar folk och hip-hop, men resultatet är verkligen inte så dumt. The Streets möter Fairport Convention.


The Staves ”Gone Tomorrow”(från Dead & Born & Grown, 2012)
50% fler systrar än First Aid Kit. 100% lika bra.


The Woggles ”What Kind Of A Girl”(från The Big Beat, 2013)
Vägrar lämna mina spellistor #1. Athens garageveteraner har hållit på i över 20 år och energin sinar inte. Little Steven är ett stort fan och signade bandet till sitt skivbolag Wicked Cool Records 2006. Dom driver dessutom med sina egna uteblivna listframgångar med den självironiska etiketten ”Their Latest Hits!” på framsidan.


Cheatahs ”The Swan”(från Extended Plays, 2013)
Vägrar lämna mina spellistor #2. Trots att shoegazarna från London blivit hajpade och ändå fått svala recensioner för sin EP-samling är ”The Swan” ändå ett riktigt minnesmärke.


Speck Mountain ”Flares”(från Badwater, 2013)
Vägrar lämna mina spellistor #3. Dröm-rock från Chicago.


Lune ”Close Dance”(från Music & Sports, 2013)
Vägrar lämna mina spellistor #4. Linnéa Martinsson har gjort en elektroniskt uppvärmd filt för oss som hittar värme i sånt som är konstgjort. Fleece är konstgjort också. Bara så ni vet.


!!! ”Slyd”(från kommande albumet Thr!!!er, 2013)
Senaste singeln består av dansant punkdisco.


Lady Lamb The Beekeeper ”Crane Your Neck”(från Ripely Pine, 2013)
Rätt fascinerande bakgrund hon har, Aly Spaltro som är Lady Lamb The Beekeeper. Under fyra år jobbade hon kvällsskiftet i en videobutik hemma i Portland, och när hon kom hem såg hon på skräckfilm och skrev låtar som hon funderat fram under kvällen. Nu har hon efter drygt fem år både flyttat till Brooklyn och kommit med sin albumdebut, indie med countryfolk-toner.


Lewis Watson ”Into The Wild”(från The Wild EP, 2013)
Denna 22-årige London-baserade singer/songwriter använde Youtube för att nå ut med sin musik. Han kommer förmodligen att gå långt med sitt babyface, sin infriande sång, och sin behagligt plockade akustiska gitarr.


Tullycraft ”Dig Up The Graves”(från Lost In Light Rotation, 2013)
Seattles mest sprittande indiepop har levererats av Tullycraft i snart 20 år, och visar inga tecken på att ta slut. Tror du mig inte så har du två och en halv minuter på dig att komma till sans.


Boat ”Interstellar Helen Keller”(från Pretend To Be Brave, 2013)
Apropå Tullycraft ja, det var Sean Tollefsen som såg till att Boat fick skivkontrakt i mitten av 2000-talet. Dom håller till på den poppigare sidan av lo-fi-legender som Guided By Voices, Built To Spill och Pavement. Och när Bob Pollard går i pension vet vi att vi alltid kommer att kunna luta oss mot D. Crane.


Eric Clapton ”Angel”(från Old Sock, 2013)
Faktiskt betydligt mycket bättre än jag vågade hoppas.


DJ Koze vs Hildegard Knef ”Ich Schreib’ Dir Ein Buch”(från Amygdala, 2013)
Tysk klubbmusik kanske inte verkar så intressant, men jag lovar att det här är en trevlig bekantskap. Stefan Kozalla har gjort en lekfull tappning av en gammal tysk folkvisa, lagt till sönderklippta Motown-körer från ”Ain’t No Mountain High Enough”, och bäddat in allt i klubbiga beats. Lekfullt är aldrig tråkigt. Kolla bara på omslaget.


Avant ”NO”(från Face The Music, 2013)
Den snyggaste ”Stand By Me”-pastischen någonsin. I full neo-soul-mode.


Nikola Sarcevic ”Into The Arms Of A Stranger”(från Freedom To Roam, 2013)
MillencolinNikola är tillbaka på engelska igen. Det gillar vi.


Bombino ”Anidinine”(från Nomad, 2013)
En av de senaste årens mest aktade afrikanska musiker är den tuaregiske bluesgitarristen Bombino. Dan Auerbach från The Black Keys har producerat hans senaste album Nomad. Det hörs.


Nightmare Air ”Icy Daggers”(från High In The Lasers, 2013)
Gillar du virvlande gitarreffekter, anthem-refränger, rejält med delay, 80-talsbasgångar i stil med tidiga Lush, då är det här LA-bandet dina nya gunstlingar.


Bill Ryder-Jones ”Christina That’s The Saddest Thing”(från A Bad Wind Blows In My Heart, 2013)
En gång medlem av stolta psykedeliska The Coral, numera stolt leverantör av slowcore.


Robyn Hitchcock ”Devil On A String”(från Love From London, 2013)
Som vanligt inte helt räta linjer, men väl en luftig basgång och en hårt träffande rytm.


The Royalty ”Other Boys”(från Lovers, 2012)
Den här skivan kom i fjol, men jag har inte hört den förrän nu. Och ”Other Boys” är den perfekta popsången. Därför avslutar vi med den, eftersom ingenting kan komma i närheten just idag. Men imorgon vet aldrig…

Lyssna på Spotify: The Bucket List Vecka 15

Lyssna på Spotify: The Complete Bucket List(alla låtar)

Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: