Grand Drive “She loves the jerk”, 2005

Lyssna på Spotify: Grand Drive “She loves the jerk”
En sommar för några år sedan när jag satt på balkongen och avnjöt en god bok och ett glas rusdryck av dyrare sort hörde jag upprörda röster ute på gatan och fick till min fasa bevittna hur en yngre man attackerar sin flickvän vid en busshållplats. Min ridderlighet kan säkert bestridas beroende på scenario, men den här gången rusade jag ner för att se om jag åtminstone kunde avstyra ett knäckt näsben eller ett blått öga. Pojkvännen hade då tack och lov hunnit försvinna och den skärrade tjejen berättade med tårar i ögonen om hur han nyss kommit ut från drogavvänjning och hur hon hoppats på en nystart. För tredje gången.

John Hiatt satte redan 1983 fingret på exakt detta dilemma med “She loves the jerk” på albumet “Riding with the king”. Hur svårt det är när psykisk och fysisk misshandel blir en tvångströja som inte går att ta av så lätt som man kan tycka. Med det sagt lämnar jag den psykoanalysen till dom professionella innan jag kliver genom den redan tunna is jag står på. Lyssna istället själv på sångtexten.

I Spotify’s värld är det lite som att vara manager för Barcelona eller något annat storlag. När dom ordinarie i startelvan inte är tillgängliga gäller det att ha bra reserver. Hiatt’s version finns alltså inte just nu, däremot en lite lugnare men väl så bra version av bröderna Wilson med anhang i londonska Grand Drive. Tar du dig förbi det 40 sek långa acappella-introt så är du hemma.

Grand Drive kvalar egentligen in på egna meriter, så pass bra är dom, så deras version av “She loves the jerk” är inte deras sista Track of the day om jag får bestämma(och det får jag ju!). Hiatt lär också dyka upp på egen hand kan man förmoda.