My Mine ”Hypnotic tango”, 1983

Lyssna på Spotify: My Mine “Hypnotic tango”
Italo Disco som musikstil föregick hela den våg av “Euro” som E-Type med flera slog mynt av, och bägge stilar är lika förglömliga i backspegeln. Med vissa undantag.

Italien i början av åttiotalet var fullt av Giorgio Moroder-wannabes med inhandlade Yamaha DX7:or och nyinredda studios. Här skapades simpla men trallvänliga poplåtar med nonsenstexter på minst sagt svajig engelska. Ibland sjöng samma sångare under flera pseudonymer som producenterna skapat. Exempelvis fanns inte Den Harrow i verkligheten, trots hits som ”Mad desire” och ”Future brain”(Den Harrow = denaro = stålar… Allt var en ordlek). Den som sjöng var en amerikan med eget alias, ”Tom Hooker”, och ”Den Harrow” var istället en mimande fotomodell som anlitats som frontfigur.

Åttiotalets Italo Disco och sextiotalets Bubblegumpop hade en hel del gemensamt, både i produktionsförfarandet och typen av lättviktsmusik. Den stora skillnaden var egentligen sångtexterna, där italienarnas nackdel var att dom inte förmådde skriva med glimten i ögat. Om dom nu gjorde det så lyckades dom i alla fall inte få övriga världen att fatta det. Istället försökte alla vi lyssnare bena ut vad sjutton vi egentligen sjöng med i, och hur i hela friden det hängde ihop. Hur många fattade egentligen vad Miko Missions ”How old are you?” handlade om?

Men vad spelade texter för roll, när man ett par lättvisslade syntslingor senare(iklädd vita tubsockar, midjekort vit kavaj och tofs-loafers) glatt vaggade ut på dansgolvet på sin hemstads stadshotell?

My Mines ”Hypnotic tango” är den klart mest minnesvärda Italo-hiten. Tango är det inte, men väl hypnotiskt.