Skip to content

#367. Pavement “Gold soundz”, 1994

28 juli, 2012

Lyssna på Spotify: Pavement ”Gold soundz”
JUBILEUM! Track of the day-bloggen firar 1 år idag!

Tänk att ett år går fortare än man tror. Och att skriva ett blogginlägg om dagen kan tyckas vara en ihärdig uppgift. Visst, så är det kanske, men de flesta av dom 366 inläggen(plus lite annat smått o gott) har, om inte skrivit sig själva, så i alla fall haft ett gott flyt i sig. Och visst, några efterforskningar har gjorts där osäkerhet rått. Men det är faktiskt ganska kul att pracka på andra det man själv tycker är bra. Så länge någon läser, vill säga. Och några gör ju tydligen det – dagligen eller sporadiskt – vilket pekar på att det inte bara är ens egen tillfredsställelse som tillgodoses. Vill jag tro i alla fall.

Hur som helst fortsätter jag. Hot eller löfte, välj själv.

Pavement är inte mitt största favoritband. Åtminstone hälften av det dom gett ut kräver en ganska förlåtande inställning för att orka med. Men dom var oerhört viktiga. Dom fick till en och annan hyfsad melodi. Gjorde några kanonlåtar. Gjorde säkert dubbelt så många kassa.

Trots det, om inte tack vare, är ”Gold soundz” som gjord för ett jubileum som idag. Ett statement. Den dryper av nostalgi över något som egentligen är diffust, men känns ändå bekant. De vingliga gitarrerna, och den för all del vingliga sångrösten, tillhörande Stephen Malkmus. Ändå städade dom upp sitt sound på Crooked Rain, Crooked Rain, som är albumet från 1994 där låten återfinns.

Men jag lyssnar på Pavements musik av samma anledningar som dom skapade den. Den kom från hjärtat och hjärnan. Dom sket i vad andra tyckte, men var också rätt duktiga på att hävda sin storhet kontra andras sopighet. Sen var det inte så noga med hur perfekt det blev inspelat. Och dom hade roligt – inte att förväxla med att dom spelade glad musik – åtminstone lät det så. Bra musik är rolig att lyssna på, inte nödvändigtvis något som låter glatt.

Så jag fortsätter att prångla ut mina favoritljud. Ljud av guld. Tycker i alla fall jag.

Bättre en än ingen alls. Kalla mig ödmjuk.

Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: