#463. Bob Dylan “Buckets of rain”, 1975

Lyssna på Spotify: Bob Dylan “Buckets of rain”
Tvära kast ibland. Från gårdagens Hi-Energy-rökare till något heeelt…annat.

Äktenskapet kraschade, men Bob Dylan reste sig ur askan och berättade om eländet på mitt favoritalbum av honom: Blood On The Tracks.

Till en början inspelat i New York med en avskalad sättning bestående av gitarr och bas tog han sina funderingar och ett groende missnöje tillbaka till Minnesota, där han bestämde sig för att spela in några av låtarna på nytt, den här gången med fullt band. Resultatet blev förträffligt och ”Tangled up in blue” en av hans bästa låtar någonsin.

Men några låtar skulle inte ha tjänat på ett större arrangemang, något han klokt nog insåg och därför lät dom vara i sitt ursprungliga skick. ”Buckets of rain” var den perfekta albumavslutaren, med en text som tog ställning varken till, för eller emot någonting i hela den kollapsande relationen med blivande ex-frun Sara, utan bara beskrev de splittrade och sorgsna känslorna. Dessutom sjunger Dylan varmare och mer anti-reaktionärt än någonsin, passande nog.