Vigilantes Of Love “I can’t remember”, 1992

Lyssna på Spotify: Vigilantes Of Love “I can’t remember”
Det tydligaste sättet att beskriva sin kärlek för någon är att helt enkelt föreställa sig en situation där hon eller han dör ifrån en. Till exempel i en snöig tågkrasch. Kanske inte det vanligaste ämnet för en kärlekssång, men definitivt ett av dom mest smärtsamma.

Bill Mallonee och hans Vigilantes Of Love kom från Athens, Georgia och lät som ett mer country-folkigt och mindre indierockigt R.E.M. Många andra medlemmar har snurrat genom vändkorsen till bandet och är helt enkelt meningslösa att namnge här såvida ingen vill att bloggen ska bli ett uppslagsverk. Ingen nämnd, ingen glömd.

Peter Buck(tillsammans med Mark Heard) producerade Killing floor och fick fram det rootsiga sound som även präglade R.E.M.’s Out of time. “Everybody hurts” från Automatic for the people användes i sorgearbetet efter Dodis och Dianas bilkrasch i Paris. Kraschen i “I can’t remember” är med ett annat färdmedel och ena halvan av kärleksparet överlever. När man lyssnar på all förtvivlan hos Bill Mallonee i dom sista två verserna och känner klumpen växa i halsen så är man dock förlåten om man tänker att det kanske var lika bra att ingen överlevde i Paris trots allt. För hur skulle den ena ha kunnat leva utan den andra?

i caught sight of a body
in a coat that looked like yours
and i called out your name darling
but i guess you never heard me
instinctively i reached out
and i pulled you near to me
sometimes God’s grace won’t let you look upon
what you can’t bear to see

i saw Jesus in the air
now there’s a face that you can’t miss
i saw Him brush away the snowflakes
and bestow on you a kiss
He gathered you up in His arms
God you looked so fine
that white dress you were wearing darling
like a billion stars did shine

Om dom raderna var jobbiga att läsa så är det inget mot vad det är att höra Bill Mallonee sjunga dom.