#386. The Byrds “Wasn’t born to follow”, 1968

Lyssna på Spotify: The Byrds “Wasn’t born to follow”
Föreställ dig följande: solens varma strålar blänker i vattenytan på en strömmande å, det grönaste gräset som finns står i kontrast mot de lite mörkare bergen i fonden, ljumma sommarvindar får trädens grenar att vaja fram och tillbaka. Längs ån vandrar två nyförälskade par, på väg mot den varma källan där dom badar nakna och nojsar med varandra. Lyckan är total.

Filmen hette Easy Rider. Scenerna ackompanjerades av The Byrds ”Wasn’t born to follow”, vars pastorala text näst intill målat upp hela kulissen för sekvensen i filmen. Låten togs från 1968 års The Notorious Byrd Brothers, ett album som överbryggade deras garagepop till den country mot vilken Gram Parsons skulle styra bandet på Sweetheart Of The Rodeo senare samma år.

”Wasn’t born to follow” var låten som typifierade övergången. Motsägelsefullt nog var den skriven av låtskrivarparet och Brill Building-proffsen Gerry Goffin och Carole King, inte av The Byrds själva, men representerar ändå det bandet stod för på ett bra sätt. 

No I’d rather go and journey
Where the diamond crescent’s glowing
And run across the valley
Beneath the sacred mountain
And wander through the forest
Where the trees have leaves of prisms
That break the sight up into colors
That no one know the names of

And when it’s time I’ll go and lay
Beside the legendary fountain
Till I see her form reflected
In its clear and gentle waters
And if you think I’m ready
You may lead me to the chasm
Where the rivers of our visions
Flow into one another