#449. John Vanderslice “Bill Gates must die”, 2000

Lyssna på Spotify: John Vanderslice “Bill Gates must die”
All reklam är bra reklam. Speciellt den man skapar själv.

Bara låtens titel höjer en del ögonbryn. Vad fan, är det ett mordhot i öppen dager? Kan man vara så hatisk att man skriver en till synes välartikulerad rocksång om att man önskar livet ur världens rikaste man? Nej, förstås inte. John Vanderslice visste värdet i att redan i en låttitel fånga folks intresse. Att det dessutom var en medryckande rifffest(jag vet att man rent grammatiskt inte får skriva tre stycken likadana bokstäver efter varandra, men det kändes kul så jag struntade i det) med tuggande elgitarrer skrämde inte direkt bort någon.

Vanderslice var så full i rackarn att han dessutom spelade media ett spratt med en uppdiktad historia om att Microsoft skulle dra honom inför rätta och hade buggat hans telefon. Dessutom skrev han ett brev från ”Microsoft” där han hotade sig själv med stämning! Fascinerande nog funkade hela lurendrejeriet och han fick de rubriker han behövde för att spreta ut från det övriga bruset.

Sedan handlade inte texten om att Bill Gates skulle dö, utan var mer ett uttryck från huvudpersonen som vad det verkar har fastnat i barnporrskonsumtion med hjälp av sin PC. Don’t shoot the messenger kan man tycka, men låt gå för att det är en desperat och desillusionerad sjuk människa som fäller den kommentaren.

Förutom sin solokarriär äger han också den helt analoga studion Tiny Telephone i San Fransisco, dit flertalet indie-artister vallfärdat för att spela in. Death Cab For Cutie, The Mountain Goats, Jolie Holland, Deerhof, alla har dom varit där.