Albumrecension: Elvis Costello & The Roots ”Wise Up GHOST”, Betyg 2/5

Recension skriven på uppdrag av Kulturbloggen.com där den också publicerats.

På papperet ser det ut som det perfekta samarbetet. Elvis Costello, den eklektiske glasögonormen(jag är själv en, därför kan jag säga så) med den djupa rösten som pysslat med allt från opera till punk – med blandat resultat – och fått en TV-karriär att blomstra på senare år. The Roots, det eklektiska hip-hop-bandet som alltid ordnat sina beats på egen hand med egna instrument, utan att använda samplingar. Som också fått en TV-karriär att blomstra som husband hos Jimmy Fallon.

Allt började med ryktesspridning om vinyler med vita etiketter i omlopp inför Record Store Day tidigare i år, och därefter spelade man in ett tjugotal nyskrivna låtar i all hemlighet. Tolv av dessa utgör nu Wise Up GHOST, men med facit i hand lovade ryktena mer än resultatet kunde hålla. Costello som har en djup, personlig sångröst, kommer inte alls till sin rätt i den här miljön. Han kan absolut sjunga soul, det har han visat åtskilliga gånger, framför allt när han var ung och hungrig på Get Happy, 1980 års hyllning till 60-talets R&B-sjutummare. Men detta är mer beats än tårdryparballader(”Tripwire” och “If I Could Believe” undantagna) eller Northern Soul-golvstompare, och det rätta flytet vill inte infinna sig. The Roots å sin sida tycks anpassa sig för mycket åt sin äldre brittiske broders håll, och skärpan i deras groove har slöats ner betänkligt här.

Tyvärr för Wise Up GHOST är helheten mindre än summan av dess beståndsdelar, en risk man alltid måste kalkylera med när två storheter slår sina geniförklarade påsar ihop. Nu blickar vi framåt mot respektive akts nästa album istället.

Bästa spår: “Tripwire”, “If I Could Believe”, “Walk us uptown”