Recension: Prince “Screwdriver” – ny singel

Mannen som återigen kallar sig Prince har vädrat sitt missnöje med skivbranschen, Internet m.m. i många år nu. Och trots hans egna principer om att aldrig blicka bakåt verkar det ändå som att han i viss mån lider av bitterhet. Åtminstone är det så jag tolkar sångtexten på det som verkar vara hans nya singel, “Screwdriver”. Jag skriver “verkar vara” eftersom den bara dykt upp på hans hemsida, helt utan förvarning. Men så gör han ju också saker på sitt eget lilla vis, vilket ger en viss aning om varför det kunnat skära sig mellan honom och andra från tid till annan.

Förra veckan var det Johnny Marr, och nu Prince. Tyvärr blir det min andra negativa recension på en vecka. Inte för att jag förväntar mig stordåd i nivå med The Queen Is Dead och Sign ‘O’ The Times, men rent realistiskt måste man kunna tro att det finns kvar något av den fornstora musan. Särskilt när dom väljer fel väg.

Den bredbenta(så brett han nu får isär sina korta ben) gubbrocken han periodvis lagt sig till med på senare år tycks inte ha varit något tillfälligt infall. Men frågan jag ställer mig är följande: håller han på att transformeras till Lenny Kravitz? “Screwdriver” låter faktiskt mer som något Lenny hade kunnat klämma in som albumspår på valfritt album under 2000-talet(hör bara de identiska “ooh-wee-ooh-wee-ooh” här).

Och är detta vägen Prince väljer att vandra undrar jag hur många som kommer att ta rygg? Tveksamt om jag själv gör det. Och då är ändå “Cinnamon girl” från Musicology en av mina stora favoritlåtar med honom. Men det var en riktig uppvisning i hur en mästare skapar superpop, något som inte kan sägas om “Screwdriver”. Den är inte mer än bara en helt okej rocklåt.

Och om det börjar twittras och bloggas om att detta är en “return to form” eller “comeback of sorts” är det stort hyckleri.