Denim “I’m against the Eighties”, 1992

Lyssna på Spotify: Denim “I’m against the Eighties”
Finns det något decennium som blivit så bespottat som 80-talet? Det sköljer förvisso in revival-vågor med jämna mellanrum, men det har också varit vågor av ren mobbing. Efter att ha genomfört 80-talet utan större framgång med sitt Velvet Underground-influerade Felt bytte Lawrence Hayward riktning och inledde 90-talet med glamrockbandet Denim.

Bitterheten från många år utan att ha varit annat än kultfigur för de närmast sörjande ligger som ett hölje, och både Duran Duran och The Jesus & Mary Chain får sig en känga. ”I’m against the Eighties” har lite av David Bowie’s ”Rebel rebel” över sig, varje vers får en ny gitarr- eller synthslinga i bakgrunden och gör låten mångfacetterad i all enkelhet.

Lawrence verkar i alla fall se fram emot ett nytt årtionde i 90-talet, så helt negativ är han inte. Men jag kan inte sluta fundera över om den knutna näven med två fingrar i V-tecken inte borde vändas med andra sidan utåt? Som ett ”Up yours” till alla som fram till den här skivan inte hade fattat ett dugg.