#383. Jackson Browne ”The pretender”, 1976

Lyssna på Spotify: Jackson Browne “The pretender”
Vad visste Jackson Browne om livet för en vanlig arbetande människa? En hel del, som det verkar. Kanske behöver man inte ha levt exakt den typen av liv för att förstå vad det handlar om. Även en musiker har sin vardagslunk.

”The pretender” har en av dom mest gripande texter jag vet. Brownes historia om, och ifrågasättande av, den stora kärleken lyfter på alla stenarna i det som vi kallar man & hustru. Allt sett genom ögonen på ”hycklaren”. Trodde vi verkligen att livet tillsammans för evigt skulle bestå av vackra solnedgångar på stranden, middagar med levande ljus, älskog varje natt till ljudet av syrsorna?

Det svåra med kärlek är övergången till vardagslunk, för den är oundviklig hur passionerade man än är. Möjligen är det orsaken till många skilsmässor. Grisen kom inte fram ur säcken förrän bajsblöjor behövde bytas och räkningar blev tuffare att samla ihop pengar till. Istället för det där romantiska vi såg framför oss.

Men vad vet jag, som är lyckligt gift med samma kvinna som jag träffade för snart 15 år sedan? Jodå, jag vet också en del. Den där övergången till vardagslunk har även vi gått igenom. Inte helt friktionsfritt, men vi har lärt oss att leva i den symbios som krävs och älskar varandra inklusive allt som ingår på köpet. Därmed förstår jag vad som leder till en separation, precis som Jackson Browne kanske också gjorde, fast på ett annat plan.

Varenda vers är tänkvärd i ”The pretender”, helt applicerbar på ens eget liv, proppad med klockrena metaforer eller rena detaljbeskrivningar. Det var dom inledande verserna som fångade mitt öra, men det är i det här underfundiga och vackra partiet som det verkligen smäller till:

Ah the laughter of the lovers
As they run through the night
Leaving nothing for the others
But to choose off and fight
And tear at the world with all their might
While the ships bearing their dreams
Sail out of sight

Både jag, Jackson Browne och du är inte mer än människor som mycket väl kan betrakta dom där skeppen med våra drömmar försvinna i horisonten. Browne visste också vad det handlade om. Jag tvivlar däremot på att han gjorde i ordning en lunchmatlåda varje dag.